För att hantera denna immateriella tillgång till hävstångs företag för förmåner anses vara dess kärnkompetens. Kunskapshantering (KM) har syftat till att fånga, integrera och använda befintlig organisatorisk kunskap och därmed skapa ett kunskaps tillgång som kan vara en källa till fortsatt konkurrensfördel på lång sikt (Brooking, 1999; Havens & Knapp, 1999). Revolutionen i KM kom med ökningen av teknik och det har varit en missuppfattning att koppla IT med KM även om det bara underlättar processen (Papers4you.com, 2006) .
Den litteratur har delat kunskaper i två huvudkategorier beroende på dess natur att kodifieras för användning i ett KM-system. Den strukturerade och systematisk kunskap som kan beskrivas formellt språk och lätt kommuniceras och delas genom formella medel kvalificera sig för explicit kunskap typ (Elizabeth, 2001). Det har fastställts att sådan kunskap är lätt att kodifiera i form av databaser och ses som en bas resurs på grund av dess inneboende karaktär lätt imitation av andra organisationer.
Den andra formen av kunskap som har fått enorm betydelse är den automatiska kollektivt beteende och kallas tyst kunskap (Richard et al, 2001). Tyst kunskap, enligt Sajjad et al (2005), består av mentala modeller, värderingar, övertygelser, antaganden och uppfattningar som är djupt hänförd till det intellektuella kapitalet i en organisation. Det har föreslagits att tyst kunskap står inför en uppenbar dikotomi dvs inslag i inimitability som gör det en källa till varaktig konkurrensfördel gör det också svårt att fånga och dela inom organisationen för att få de potentiella fördelarna.
Därför kan man dra slutsatsen att den svårfångade tillgången på kunskap, där ger en organisation med möjlighet att undergräva konkurrensen visar även att vara en utmaning att utnyttja sig (Papers4you.com, 2006). Alla organisationer ska inte bara titta på de bästa praxis på området, men bör anpassa varje inställning till sin eg