partikelfysik har påverkat vetenskapsfilosofi kraftigt. Vissa partikelfysiker följa reduktionism, en synpunkt som har kritiserats och försvaras av filosofer och vetenskapsmän. [1] [2] [3] [4] Andra fysiker kan försvara filosofi holism, som vanligen har visats vara reduktionism motsatta. [5] Historia
Tanken att all materia består av elementarpartiklar så får du åtminstone 6: e talet fKr.
Den filosofiska läran om atomism och vilken typ av elementarpartiklar studerades av antika grekiska filosofer som Leukippos, Demokritos och Epikuros; forntida indiska filosofer som Kanada, Dignāga och Dharmakirti; medeltida vetenskapsmän som Alhazen, Avicenna och Algazel; och tidiga moderna europeiska fysiker såsom Pierre Gassendi, Robert Boyle, och Isaac Newton. Partikel teorin om ljuset var också föreslagits av Alhazen, Avicenna, Gassendi, och Newton. Dessa tidiga idéer grundades abstrakt, filosofiskt resonemang snarare än experiment och empirisk observation.
Omdömen
I den 19: e århundradet, John Dalton, genom sitt arbete på stökiometri, drog slutsatsen att varje del av naturen bestod av en enda, unik typ av partikel. Dalton och hans samtida ansåg dessa var de elementarpartiklar av naturen och därmed namngav dem atomer, efter det grekiska ordet Atomos, som betyder "odelbara". Men i slutet av århundradet upptäckte fysikerna att atomer är i själva verket inte de grundläggande partiklarna i naturen, men konglomerat av ännu mindre partiklar.
De tidiga 20-talets tekniklicenser kärnfysik och kvantfysik kulminerade i bevis på kärnklyvning 1939 av Lise Meitner (baserat på experiment med Otto Hahn), och kärnfusion av Hans Bethe samma år. Dessa upptäckter gav upphov till en aktiv industri generera en atom från en annan, även gör möjligt (även om det inte lönsamt) transmutation av bly till guld (alkemi). De ledde också till utvecklingen av kärnvapen. Under hela 1950-talet och 1960-talet en förvirrande mängd partiklar som finns i spridningsexperiment. Detta kallas "partikel zoo".
Denna term borttagen efter utformningen av Standardmodellen under 1970-talet, där det stora antalet partiklar förklaras som en kombination av ett (relativt) litet antal fundamentala partiklar. Omdömen
[redigera] Standardmodellen
Den mycket aktuella läget för klassificering av elementarpartiklar är Standardmodellen. Den beskriver de starka, svaga och elektromagnetiska fundamentala växelverkan med hjälp av förmedlande gauge bosoner. De arter av gauge b