Han reste, ett sekel före Kristi födelse, väster inklusive Samarkand, Buchara, Balkh och lärde sig av förekomsten av avlägsna platser som Persien och Rom etc. En lite missvisande namn, för att inte bara gjorde denna stora karavanvägen över hela Kina, Central Asien och Mellanöstern bestod av ett antal vägar, men det gjorde också en hel del mer än bara siden. Vägen startade från Ch'ang-an, dagens Sian och slog nord västerut, passerar genom Kansu korridoren till oas av Tun-huang i Gobiöknen.
Vidare passerar Jade Gate eller Yu-män-kuan det bifurcated runt Takla Makan med både vägar återförening vid foten av T'ien Shan på Kashgar. Det fortsatte sedan västerut, i Pamir, den "världens tak" i den sovjetiska Centralasien, ända fram till Medelhavet via Khokand, Samarkand, Buchara, Persien och Irak. Det fanns många matarlinjer. En av dessa viktiga matarvägar härstammar från södra änden på Jarkent som efter att ha passerat genom Karakoram passet, "Gates of India", nådde Leh och Srinagar (Kashmir). På Jarkent skulle husvagnar filial till Indien (via Ladakh) eller gå vidare till Afghanistan.
Silk Road kunde har förmodligen fått sin trafik under Kinas "Golden Age" under T'ang-dynastin (618-907 e.Kr.). Eftersom trafiken på Sidenvägen ökat, Oasis städerna på denna rutt blomstrade och började att rangordna som viktiga handelscentrum i sin egen rätt och inte längre kvar bara en mellan och tankningsstationer för husvagnar som passerar genom den. Vissa fick även inflytande över andra. I den centrala delen, oupphörliga kamp följde mellan kinesiska aktörer och element som hotade den ekonomiska artär i regionen.
Det fanns barbar- stammar, krigsherrar och plundrare, alla eying på aktier i handeln, även till priset av plundra hela karavanen inklusive utrota handlarna. Eftersom säkerheten för husvagnar kom under allt större hot från dessa pirater, många av dessa blomstrande oaser, särskilt efter T'ang dynasti, minskat och även försvann helt med många buddhistiska kl