Etik har definierats som verksamhet att granska de moraliska normerna i ett samhälle, och frågar hur dessa normer gäller för ens liv och om dessa standarder är rimliga (Velasquez, 1998, s. 11). Litteraturen om affärsetik är uppdelat på sina åsikter om motivation och skälet för företag att ha en etisk dimension. Ritning över Harrison (2001), finns det två stora skolor av tankar, dels de som tyder på att företagen är vinstgenere institutioner och därmed affärsetik är ytterligare ett sätt att locka kunder, dels de som stöder företagens samvete och motivation för att anta affärsetik.
Affärsetik har ansetts mycket subjektiva till sin natur och enligt Paul (2001) anses vara en funktion av tid och kultur. Det har konstaterats att med tidens gång affärsetik har utvecklats och också att de kulturella värderingar och normer köra affärsetik inom nationella och regionala gränser. En av de stora studier om de nationella värden har genomförts av Hofstede (1983). Enligt denna forskning, som bara baserades på fyra indikatorer dvs individualism, maktdistans, osäkerhetsundvikande och maskulinitet, det finns en hel del skillnader mellan värden i olika länder och därmed affärsetik.
Globalisering i kombination med standardisering har gjort företagen ekonomiskt effektiv men samtidigt ställer frågor om de standardiserade koderna för affärsetik över nationsgränserna. Vinten (1991) har delat affärs etiska frågor på olika nivåer dvs internationella affärer, inhemsk verksamhet och yrkesetik. På internationell nivå etiska frågor är fritt murverk och socialism kontra kapitalism; på nationell nivå dessa inkluderar religiösa dimensioner, social marknadsföring och etisk utbildning, och slutligen på individnivå dessa inkluderar mutor, korruption och dataskydd (Papers4you.com 2006) .
Det finns många orsaker och kritik för misslyckandet för antagandet av etik i näringslivet. För det första är begreppet anses vara alltför teoretiska och det förnekar också det grundläggande syftet med alla företag dvs att skapa aktieägare välstånd. För de