I andra studier som är involverade i att forska det möjliga sambandet mellan aspartam och cancer resultat igen illustrerad inkonsekvenser. En studie av Lim, et al (2006) undersökte konsumtionen av Aspartam innehåller drycker och förekomsten av hematopoetiska och hjärn maligniteter.
De undersökte 285,079 män och 188,905 kvinnor i åldern 50 till 71 år. Dagliga Aspartam intag hittades från en självstyrande mat frekvens enkät som efterfrågade fyra Aspartam innehåller drycker (Soda, fruktdrycker, sötad Iste och Aspartam sattes till kaffe och te) under det senaste året. Multivariabla justerade relativa risker och 95% konfidensintervall beräknades med hjälp av Cox proportional hazards regressions vilket justerat för ålder, kön, etnicitet, kroppsmassa och historia av diabetes. Under de 5 åren (1995-2000) 1,888 hematopoetisk cancer och 315 maligna gliom hittades.
Högre nivåer av aspartam konsumtion var inte förknippad med ökad förekomst av cancer (Lim et al, 2006). Denna typ av tester men kan innehålla många mänskliga fel, såsom felaktiga beräkningar av konsumtion av aspartam och även mellan 1995 och 2000 Aspartam introducerades till många andra dietprodukter, konfektyr livsmedel och läkemedel som skulle förändra konsumtionsmönster av Aspartam i den testade grupp.
Professor John Olney i Washington University i St Louis och hans kollegor alternativt hypotes att aspartam hade en koppling till cancer.
De bygger sin hypotes på flera uppsättningar av överväganden. För det första de såg på cancer statistik som samlats in av US National Cancer Institute sedan 1975. De fann införandet av aspartam i torra varor 1981 och läskedrycker i 1983 följdes av en aldrig tidigare skådad ökning av incidensen av hjärntumörer med ungefär 10%. Detta står för en extra 1.500 extra fall av hjärncancer per år i USA (Millstone, 1996). Men stora kritik har gjorts från många vetenskapsmän; en viktig kritik är att han bara tog hänsyn till frekvensen av hjärntumörer under en vald period dvs 1975- 1992.
Om samtliga epidemiologiska data användes från 1973 till 1992 en annan slutsats tros finnas, när frekvensen av hjärntumörer började öka 1973 och stabiliserades i mitten 1980 (levey et al, 1996,